t-norum

 
Peter Wolodarski tycker inte om att bli bemött på samma sätt som han bemöter andra.

 

 

Tinos inlägg talar väl sitt tydliga språk att de som vill framstå som seriösa journalisterna som tex på DN:s chefredaktör Peter Wolodarski och många med honom i den etablerade mediabranschen som kritiserar andra när de använder samma metod som de själva gör där man sprider missaktning i sin bildsättning av sina offer på ett ofördelaktigt sätt i sina reportage för att förstärka bilden i sitt budskap.

 

Det är tydligt att man har svårt att helt plötsligt befinna sig i en situation där man själva blir påhoppade av alternativa media med samma metod som de själva använder då blir det helt plötsligt ett otäckt klimat. Att använda några vänster ekonomer för att svartmåla Tino Sanandajis bok utan att också referera vad en uppsjö av forskare har för synpunkter är inte det vi kallar seriös journalistik utan ett sätt att föra desinformation i en sakfråga som inte stämmer överens med en politisk övertygelse som man besitter. 

 

Fake news är ju något som man tydligen låtsas vara emot och som man vill förhindra i sin nyhetsförmedling till läsarna samtidigt som man mörkar uppgifter som ger en motsatts bild av det man vill förmedla och där man  inte ger läsarna en chans att själva avgöra vad som är sanning och fake news i nyhetsförmedlingen. Den tiden är slut där de etablerade mediejättarna tror sig ha monopol på vad sanningen är i sin mediabevakning.  

tn                      

 

   

 Tino skriver på sin facebok sida :  

 

DNs chefredaktör Peter Wolodarski kritiserar den bild som Nyheter Idag valt av honom: "När Nyheter idag vill sprida missaktning mot någon så bildsätter man personen så här. För den som tror att tidningen ägnar sig åt normala publiceringar. Otäckt klimat. Ett bildspråk som talar sitt tydliga språk"

Wolodarski har naturligtvis rätt, och vet hur man bildsätter för att svartmåla. Här är den bild av mig DN valde att använda när de nyligen försökte smutskasta mig på basis i samband med falska anklagelser mot min bok. ”Tino Sanandaji har fått svidande kritik av KTH-ekonomerna Hans Lööf och Gustav Martinsson”.

I debatten som följde gav 0 forskare i nationalekonomi anklagelserna rätt och 15-16 forskare gav mig rätt, inklusive, Erik Lindqvist, Robert Östling, Sven-Olov Daunfeldt osv. Sveriges tyngsta nationalekonom Assar Lindbeck skrev: ”Jag tycker det är obegripligt att de här två KTH-ekonomerna har gått ut med en sådan attack om oetisk verksamhet…Men åsikter ska inte styra bedömningen av en boks saklighet. Det är olyckligt att akademiker karakteriserar en forskare och debattör som ohederlig utan att kunna belägga det”

DN valde att inte citera någon av dessa. När jag frågade varför de inte ens citerar Assar Lindbeck var DNs svar "Givetvis finns det forskare med andra uppfattningar" (!)

Det hör knappast till vanligheter att göra obevisade anklagelser om ovetenskaplig förfarande i en debattartikel till nyhet och sen vägra citera konsensus av forskare som slår fast att anklagelserna var inkorrekta. För den som tror att DN ägnar sig åt normala publiceringar. Det är hellre ingen slump att de valde en 14 år gammal bild av mig där jag ser försåtlig ut. Syftet är inte att förmedla sanningen utan att diskreditera mig då jag kritiserat DN.

Tino Sanandajis foto.

 




 

"Läget är jävligt allvarligt.”

Orden är vår egen Baghdad Bob Jerzy Sarneckis, och han syftar på det ökande dödliga våldet och skjutandet i Sverige. Jerzy Sarnecki, professor i allmän kriminologi vid Stockholms universitet, är inte känd för att vara alarmistisk när det gäller brottslighet – tvärtom. Men nu är han bekymrad.



Tänk detta låtsasspel som fortgått nu i flera år där politiker med hjälp av så kallade experter och media som hängt med i spelet utan förmåga och vilja ta reda på verkliga fakta vad som händer ute i samhället. Polisen har bilden klar för sig sedan länge: ”Samhället är inte rustat för att hantera den stora numerär av kriminella aktörer, och polis och andra samhällsaktörer saknar förmåga att möta problematiken”, stod det att läsa i polisrapporten Utsatta områden som Nationella operativa avdelningen (NOA) släppte i juni 2017.

Först nu reagerar man från de som borde var mest insatta i hur samhället förändras de senaste åren. Det är ingen bra framtid vi går till mötes när man vet att det kan ta en 10–15 år att vända en sådan här utveckling säger Per-Olof Wikström, som är professor i kriminologi vid Cambridge university. Han fick år 2016 som förste svensk det prestigefulla Stockholm criminology price för sin forskning om ungdomsbrottslighet.   

 

Redan på 1980-talet undersökte vi våldet i ett antal svenska städer, och det är samma bostadsområden som nämns i dag – men då var det ju på en helt annan nivå. Så frågan vi medborgare borde ställa varför inte våra politiker reagerat tidigare ? . Man reagerar inte ens nu utan går i stället ut och försöker skapa en bild av Sverige som inte stämmer med den verklighet som vi medborgare dagligen blir påminda om via media med  dödsskjutningar, gruppvåldtäkter, en allmän oro över ökningen av småbrott som nu sker utan en chans för våra myndigheter att hänga med i utvecklingen.

 

Våra förtroende valda har med sin politik under flera år satt oss i en situation där man nu måste ta in ordningsvakter på offentliga platser för att hålla buset borta. Våra affärsidkare får numera hålla sig med vaktgarden för att skydda sina varor när polisresurserna inte räcker till. Man har till och med slutat att anmäla brott i sin förtvivlan att inget händer vilket snedvrider statistiken som sedan både våra politiker och kändisar i olika valörer får det till att det aldrig har varit så tryggt att bo i Sverige som nu.

 

När sedan personer som Peter Springare går ut och delger  sina erfarenheter som kriminalare både vilka grupper som står för den största delen av kriminella handlingar och även har teorier om orsaken då blir han polisanmäld av sin arbetsledning påhejade av våra politiker. I stället för att ta tag i den verkliga orsaken till problemen så koncentrerar man sig på att skapa nya lagar i tron att det hjälper men som ingen myndighet har resurser nog för att kolla om vi följer, försöka hindra det fria ordet där man tolkar allt som fake news som faller inom ramen för den egna politikens negativa konsekvenser. 

 

Skrattretande när man hör våra politiker i debatterna där de försöker vilseleda medborgarna med fake news vem som har ansvaret för den uppkomna situationen där beskyllningarna duggar tätt om vilken är den mest skyldige. Sanningen är väl att det som nu sker i samhället är konsekvenserna för de senaste 40 årens politik med olika regeringar i olika färgkombinationer. Försvaret, skolan, invandringen, sjukvårdskrisen, myndighetskriser med dåliga styrningar där väl polisen står i särklass när de under flera år inte klarat av sina uppgifter men med politikernas goda minne.  Sverige har en av EU:s lägsta operativa poliskår per capita vilket medför en allt större andel ouppklarade brott i alla valörer  under flera år utan att våra politiker har reagerat.

Det säger väl en del om kompetensen i de regeringar vi valt in de senaste decennierna. Att våra politiker sedan varit med om att bjuda in all världens flyktingar utan varken en integrationspolitik, bostadspolitik eller jobbpolitik  skolpolitik i ryggen som matchar antalet nyinkomna är det vi nu ser resultatet av med ökade klassklyftor, ökad brottslighet.   Oförsvarligt att inte våra politiker reagerat när vi redan på 1980 talet såg tendenser vad som höll på att ske i de utsatta områdena i samhället.

 

Men som jag alltid har hävdat, man inte skall rösta på partier för vad de vill göra utan för vad de gjort. För vad de vill göra det stämmer sällan överens med vad de gjort när man har facit i hand.    

 

tn





Åmåls relativa välstånd grundade sig på trähandel, sjöfrakter vid Byälven och i viss mån järnhantering ända fram till 1760 talet. 1777 ödelades de förnämsta bostadskvarteren öster om ån , vilket sammanlagt var ca en tredjedel staden befolkning bodde på den tiden. Det var endast vågmästargården som klarade sig från branden.  En ny stadsplan upprättades av Magnus Beckman redan samma år som utgick från att förminska av en uppkommen vådelds kringspridande som det står . Man förbjöd alltför tät bebyggelse. Tomterna skulle delas av där varje gård skulle avdelas till trädgård eller kålgård, något som kan skönjas än i dag i vissa kvarter.  i samband med den nya planen som medförde att antal tomter minskade så flyttades stadsstaketet bortom Norra Åsen i dag kallas Kyrkberget och ner till Örnäsgatan i söder. 

 

  
Magnus Backmans stadsplan som kom till efter branden 1777.  

           

klicka på bilderna för större format.  
Det här blev resultatet efter återuppbyggnaden runt plantaget efter branden 1777. 



I kopparsticket från 1600 talet ser vi placeringen av det gamla rådhuset i nuvarande plantaget . En byggnad som fanns på platsen bara i 60 år mellan 1758-1812. Före var den placerad i annan del av torget i en annan byggnad som benämns rådstugan vilket kan ge en bild av husets storlek, men den förföll vartefter åren gick .


 

Man beslöt 1685 att flytta det till mitt på torget (nu plantaget )  Det dröjde dock med verkställigheten omkring 70 år. Omsider blev den första rådstugan så förfallen, att rum för sammankomsterna i många år dels fritt uppläts av borgmästaren And. Åbergh, dels efter hans död hyrdes. 1758 var nya rådhuset på torget färdigt med sitt lilla torn på taket. I nedra våningen funnos häkte och andra förvaringsbodar. Men redan 1808 var detta rådhus i så dåligt skick, att det icke kunde begagnas vintertid. Borttogs 1812, då den nya rådstugubyggnaden byggdes vid Kungsbron där biblioteket nu finns. 

 

I planen 1777 så fanns det också ett torg anläggas mellan nuvarande kyrkogatan och söder om Mellanbron. Under slutet av 1700 talet började ordningen i stads och landsbygdsnäringar luckras upp där böndernas skyldighet att i handla i städerna uppmjukades vilket bidrog till att Åmåls handelsområde minskade avsevärt. Sjöfarten hade för Åmål alltid varit en näring som lönat sig men förordningen 1788 som gav bönderna rätt att själva frakta sina varor blev en tuff konkurrens för Åmåls redare . Under 1800 talets första hälft avlöste köpmännen skeppsredarnas roll som stadens ledande samhällsklass. 


 

Det här var en vanlig syn i hamnarna runt Vänern på 1700 talet. Träsnitt  över Vänersborgs hamn .  

 

   

Det var  den här typen av skepp så kallade blockskutor eller Galeaser som här Klippan i Forsbroviken på 1880 talet som många redare använde på Vänern på  17 och 1800  talet som lastfartyg för frakter av järn och trävaror.. Åmål hade i äldre tider ett stort  antal fartyg. 1823 var det 39 men minskade årligen och var 1851 nere vid 6, med blott en fartygsredare.

 

 

Stadsvågen, som från början var uppförd vid norra stranden av ån och dess utlopp i Vänerviken, flyttades 1760 till stadens sydöstra del å udden bakom gamla kyrkan, foto 1890 talet.   

  

 

   

1806 så byggdes en ny kyrka med en planerad kyrkogård  väster om som kom till först 1820 . Den gamla kyrkogården  öster om ån blev park 


1846- 200 år efter att Åmål blev stad med dess privilegium  infördes näringsfrihetsförordningen där städernas monopolställning försvann helt. När sedan Säffle kanal kom till så kunde frakterna passera förbi Åmåls lastplats vid Byälven. Spiken i kistan för Åmål blev när Kungl. Majt hävde Åmåls rätt 1849 att upprätta vågpengar vid Byälven då förvann Åmåls inflytande över handel med Värmland. Under 1800 talet så drabbades Åmål av ytterligare två förödande eldsvådor . 1809 söder om ån och 1846 förstördes den nordöstra stadsdelen vilket blev upprinnelsen till en ny stadsplan. 

 

 

Stadsplan efter branden 1846 där också stadens våghus vid Vänern är markerad.


 


 


 

För att minska brandrisken i fortsättningen så började man uppföra ett antal byggnader längst Kungsgatan i sten. De här fotona här ovan visar resultatet ca 50 år efter branden som ödelade kvarteret 1846.  I övrigt så utgjordes stadsbebyggelsen av rödmålade trähus men genom ett centralt påbud under 1800 talet kom den röda slamfärgen i första hand i gatufasaden ersättas med ljus oljefärg. Det finns fortfarande exempel på hus runt plantaget i hur man målade gårdsfasaderna i rödfärg medan gatufasaden var ljus.  



Etableringar av både snusfabrik och tändsticksfabrik och tobaksfabrik och färgerier under 1800 talets första hälft var början till industriutveckling i Åmål    


Örnäs vid Åmål. Anteckning å kartongen: "Örn-näs. På närmaste landtungan platsen för den rivna tändsticksfabriken som uppfördes i slutet af 1850- eller början av 1860-talet af Åmåls gamla teater."  foto omkring år 1900   




Innevånarna år 1850 i Åmåls kommun var 1329 i 253 hushåll . 

   


Folkmängden i Åmål var obetydlig men ändå så fanns på 1780- och 90-talen  årligen från 15 till 22 bagare, 3 till 9 slaktare, 15 till 18 bryggare och 1786 ej mindre än 23 bränvinskrogar. Från 1730 till 1775 räknades varje år 10 till 24 handlande. Sistnämnde år var staden försedd med 1 källare, 2 kaffehus och 21 krogar, det betyder att vart 7:e hushåll hade ett så kallat  näringsställe. Med det antal krogar i den lilla Åmål  så måste det gått ganska hett till på stadens gator på den tiden.  

 

tn 

 

Åmåls stadssigill från 1643.


Redan på 1200 talet har det visat sig att vid Åmåls åns mynning varit en viktig handelsplats kallad Åmula  backe . Områdets betydelse framgår av den kyrka som uppfördes vid åmynningen troligtvis redan på 1200 talet. Under våren 1639 företog riksrådet Gabriel Gustavsson Oxenstierna en inspektionsresa till Värmland och Dal för att utse platsen för en ny stad.  


 

Åmål kanske ur ett mer  drömperspektiv med sina murar runt staden med sina tullportar i slutet på 1600 talet ur Erik Dahlbergs Sverige i forntid och nutid. Här seglade fartygen upp längs Åmåls ån för att bedriva handel. 


På 1640 talet beslöt man att förlägga en köpstad vid Åmålsåns utflöde i Vänern. -en lämplig plats mellan Karlstad i norr och den nyanlagda Brätte ( Vänersborg) i söder. Men Åmål fick ett utsatt läge i kriget mellan Sverige och Danmark-Norge och ödelades flera gånger av fienden från väster. 1 april 1643 fick Åmål sina stadsprivilegier vilket sedan statsfästes den 18 januari 1946 av drottning Kristina. Vänersborgs borgerskap försökte förhindra förslaget om en stad vid Åmålsåns mynning rädda för konkurrensen och en risk för stadens utveckling men det tog inte statsmakterna någon notis om

   


På den tiden så förekom det en livlig timmerexport till Norge och en livlig handel på landsbygden väster om Vänern. För att stävja detta utanför kronans kontroll kom bildandet av städer till där all handel och hantverk skulle ske och där de så kallade landköp blev förbjudna. En 1600 tals ekonomiska åskådning där all handel skall ske i speciella marknadsplatser och  man omringade städerna med höga staket försedda med tullportar där all införsel med varor belades med tull som kronan sedan tog till sig för att bland annat hålla igång krigsmakten. Man slutar aldrig att förundras över politikernas uppfinnerikedom att skinna medborgarna på skatter ett förhållande som håller på än i dessa dagar. 

    

 

Den nygrundade staden omgavs med ett stadsstaket med en stadsport i norr och en i söder vid vilka " lilla tullen" upptogs. Krona försökte med olika medel uppmuntra borgare att bosätta sig i staden där man tex lockade med skattebefrielse för den lilla tullen i sex år. Subventioner var redan på den tiden ett sätt för politikerna att nå sina politiska mål.  Åmåls icke officiella handelsområde sträckte sig mellan Byälven och Upperudsälvens vattenområde vilket mynnade i ständiga tvister med grannstäderna. 


 

Åmål blev under sina första 36 år plundrat och bränt 3 gånger vilket gjorde att nyinflyttningen till staden avstannade där endast en tredjedel av stadens 111 tomter var bebyggda.

 

 

 

Den medeltida kyrkan revs 1666 och ersattes med en stenkyrka.

 

 

Stenbron och gamla kyrkan är de enda byggnaderna som fortfarande finns kvar sedan 1600 talet 

 

 

 1714 uppfördes vågmästargården av borgmästare Anders Åberg . Gårdsnamnet har tillkommit efter en senare ägare vågmästare Petter Larsson. På den öppna tomten där nu plantage  ligger låg under 1600 och 1700 talet rådhuset och andra officiella byggnader. På den tiden var flygelbyggnaderna på vågmästargården stall och ladugård för husdjuren. 

 


De första 100 åren så var städernas Borgare i Sverige en priviligierad grupp som hade monopol på lagerhållning och transporter vilka gjorde dem till både köpmän, redare för handeln som enligt staten bara fick ske inom stadsgränsen som begränsades av staket eller murar. En hamn var förutsättningen för en stads tillkommande på den här tiden då de flesta transporter skedde sjövägen även så i Åmål.

 

 


 Det var troligtvis den här typen av skepp så kallade blockskutor som många Borgare använde på Vänern på 1600 och 1700 talet som last fartyg.  

 

. 

Åmåls historia och utveckling som stad under århundranden är inte så mycket att skryta över.  Det började redan i slutet 1600 talet när borgarna vi ett flertal tillfällen bad om tillstånd att flytta staden till Byälvens mynning med motivering Åmåls olämpliga läge och där man såg Byälvens större vattendrag inköpsorten till en livligare handel med Värmland. Åmål hade också helt misslyckats med att konkurrera ut Norges timmerhandel på Dal. När sedan Bohuslän blev svenskt 1658 så blev man utkonkurrerade av Uddevalla och Åmål blev snart avskurna från handel i väst.

 

Byälvens mynning fick all större betydelse under 1600 talet där omlastningen av stångjärn som då var Sveriges största exportartikel blev en viktig inkomstkälla. På 1730 talet fick borgarna i Åmål tillstånd att upprätta en våg vid älvmynningen vilket bidrog att Åmål fick en dominerande ställning vid Byälven , dessutom erhöll man monopol på all utskeppning av järn under hela nordvästra Vänern något som brukspatronerna satte stopp på snart genom att frakta järnet på egna kölar. Men vågen fick man fortsätta med ända fram till 1849 när brukspatronernas vädjan om att slippa lägga vågavgifter till slut fick gehör hos staten.. 

 

Det som satte stopp på Åmåls utveckling var brukshanteringen under 1600 talet sena hälft med grundandet av flera stångjärnsbruk som också var helt oberoende av städerna när de med statsmakternas goda minne kunde kringgå bestämmelserna om landköp vilket gjorde att borgarna gick miste om en omfattande varuhantering .  

Forsbacka  

 När sedan Forsbacka järnbruk anlades 1740 där man med egen hamnplats fraktade sitt järn på egna skutor från bergslagen över Vänern där man också försökte kringgå åliggandet att väga sitt järn som utskeppades på stadens våg blev också upprinnelsen till att Åmål som handelsstad blev mindre betydande .

 

Åmål var under de första ett hundra åren en obetydlig ort.  År 1720 så fanns det bara 188 personer mantalsskrivna i staden.    


tn


Det är den ökade temperaturen som ökar koldioxidhalten i atmosfären inte koldioxiden som ökar temperaturen. Med andra ord: först ändras temperaturen och sedan så anpassar sig mängden koldioxid efter detta. Temperaturen leder vägen och inte tvärtom. Före detta vice-presidenten Al Gore som gjorde filmen- En obekväm sanning- glömde att berätta den informationen i sina teorier som utgick från de isprov som har gjorts i Antarktis ur borrtjärnorna   Men när man tittar på datan från Antarktis och de borrningar de gjorde där så ser vi att först går temperaturen upp, och efteråt så ökas mängden koldioxid i atmosfären. Det är ett glapp på cirka 800 år som det tar för koldioxid att komma ikapp.

detta säger Professor Ian Clark. 



 

Är det den ökade uppvärmningen som skapar ökad koldioxidhalt  eller är det ökad koldioxidhalt som skapar ökad uppvärmningen det är frågan ? 



FN:s klimatpanel IPCC drar däremot slutsatsen att det mesta av den uppvärmning vi hittills har känt av med stor sannolikhet beror på människans ökade utsläpp av växthusgaser i atmosfären. Samtidigt som vi vet att ett enda vulkanutbrott kan släppa ut mer koldioxid än hela mänskligheten gör under flera år. Vulkanen Holuhraun på Island släppte dagligen ut 60 000 ton svaveldioxid samt även vatten och koldioxid. under 2014-2015   Detta kan jäm-föras med Sveriges årliga utsläpp på 28 000 ton. 

  

Just nu går diskussionerna heta om att vi måste ta krafttag för att minska koldioxidutsläppen. Det påstås bl.a att den stora halten av koldioxid i atmosfären är orsaken till global uppvärmning och/eller klimatförändringarna utan att kunna redovisa ett enda vetenskapligt bevis på att så är fallet. Teorier som forskarna med hjälp av datamodeller försöker bevisa sina påstående i simuleringar som fullständigt misslyckats med att förutse den nuvarande långa ”pausen” i uppvärmningen, Problemet är väl att dessa modeller får korrigeras titt som tätt när det visar sig att teorierna inte stämmer överens med den tänkta verkligheten.  Extrema åtgärder planeras av både regeringen, FN och EU för att ”få bukt med problemet”. De menar att om vi inte gör något åt orsaken till klimatförändringarna så kommer planeten i princip att gå under.

Men att ta politiska beslut på så lösa boliner som underlag smed själkonstruerade datamodeller som får korriskeras allt eftersom verkligheten inte stämmer överens med modellen kan bli både en dyrbar och helt onödiga kostnader för medborgarna. 


150608-Istider-Climate4you

Den globala temperaturen de senaste 420.000 åren rekonstruerad från borrkärnor tagna ur landisen på Antarktis. Temperaturen är den s.k anomalin, d.v.s avvikelsen från dagens temperatur, som anges med linjen vid noll grader. Blå fält visar istider och röda fält varma perioder däremellan, interglaciala. CR Climate4you.


Men att den lilla ökningen vi sett av luftens halt från 0,03 procent till 0,04 procent har varit gynnsam för mänskligheten det vill man inte ta in som en positiv förändring där öknarna har minskat, skördarna ökat och Jorden har blivit cirka 10 procent grönare. Någon annan inverkan på klimatet tycks den inte ha. IPCC:s påstående att det är 95 procent säkert att den antropogena koldioxiden har orsakat minst hälften av temperaturökningen är grundlöst. (IPCC är förkortningen till ”The Intergovernmental Panel on Climate Change” , som är en mellanstatlig, helpolitisk organisation). Samtidig som man vet att en minskning av molnmängden med två procent vara tillräckligt för att förklara hela temperatur-ökningen sedan 1870-talet.


Enligt flera forskare är den mest sannolika klimatförändringen på sikt att vi går in i en ny istid. Något som klimatforskarna fram till 1960 talet var helt eniga om tills M Thatcher dåvarande Englands premiärminister i sin iver att kväsa kolarbetarförbundet genom att fasa ut kolkraften och i stället satsa på kärnkraft. Tusentals forskare har fått miljarder för att bevisa den politiska iden att försöka ge människan skulden för de ökade koldioxiden som  boven i uppvärmningen. Men så länge huvuddelen av de välbetalda forskarna håller fast vid sin hypotes utan att kunna visa några bevis och våra politiker som så många gånger förut lämnar allt sunt förnuft bakom sig och vägrar att byta ståndpunkt så fortsätter dommedags utspelen. Om sedan våra politiker i grund och botten tror på dessa analyser som kommer från dessa forskare som hävdar jorden undergång kan man ju undra när man inte kommit längre i klimatfrågan globalt.  Det är väl PK som spökar här som så många gånger förut i det politiska spelet.

 

Det hävdas att jordens isar håller på att försvinna. I själva verket har vi gott om is. Arktis återhämtar sig och Antarktis har slagit is rekord tre år i rad. Avsmältningen av glaciärer i Antarktis beror på geotermisk värme (aktiva vulkaner under isarna). De smälter underifrån vilket har ingenting att göra med IPCC:s felaktiga påstående om ett samband med ökad halt av koldioxid i atmosfären. Delar av kusten på Grönland har höjt sig 120 m efter det att den sista nedisningsperioden avtog. För 4 miljoner år sedan var Grönland isfritt.


Det verkar so om våra politiker tyr sig till forskarna som har Peter Pan-liknande befogenheter att känna av klimathoten decennier i förväg. De drömmer om att dagens globala klimatmodeller (GCM), simuleringar som fullständigt misslyckats med att förutse den nuvarande 18-åriga ”pausen” i uppvärmningen, kan förse lagstiftarna med den ”otvetydiga” kunskap de behöver för att anta en biljoner dollar dyr energipolitik.


tn