t-norum
Masthugget - ett stycke Göteborg som försvinner (1964)
Området angränsar i norr till stadsdelarna Lindholmen och Lundbyvassen på Hisingen, längs en cirka 1 kilometer lång gräns ute i Göta älv. I nordost går gränsen cirka 350 meter mot stadsdelen Inom Vallgraven, för att sedan söderut, längs Järntorgsgatan under cirka 200 meter möta stadsdelen Pustervik. Från Nya Allén kommer stadsdelen Haga, söderut cirka 370 meter, över Järntorget och längs Linnégatan fram till Plantagegatan. Här tar stadsdelen Olivedal vid i söder under drygt 300 meter, längs Plantagegatan och Värmlandsgatan för att sluta i en kort bit av Fjärde Långgatan. I nordväst gränsar därefter Masthugget till stadsdelen Stigberget, längs Fjärde Långgatan, Andra Långgatan och vidare upp för Stigbergsliden där gränsen sedan viker av norrut längs Barlastgatan och fram till Emigrantvägen och västerut cirka 350 meter till Amerikaskjulet. Gränsen går sedan rakt norrut i Göta älv vid Stigbergskajen, där den snart vänder österut under cirka 230 meter för att där igen möta Lindholmen.[2][3][4]
Masthugget - ett stycke Göteborg som försvinner (1964)
Göteborg förr: 7 foton från första halvan av 1900 talet som visar Långedrag
Namnet Långedrag påträffas första gången år 1766 och avsåg då ett salteri och ett fiskeläge. Innebörden av namnet anses komma av "den långa, för vinden utsatta segelleden utanför Västerberget" (Långe-) och "öppet vatten där vinden ligger på" (-drag).
Den stora sillruschen i slutet av 1700-talet bidrog till utvecklingen av Långedrag och att en väg anlades till Göteborg. Vägen blev en viktig led till staden speciellt under svåra vintrar då fjorden och älven var stängda av is.
I mitten av 1800-talet började ångbåten Delphin göra regelbundna dagsresor med badgäster till Långedrag. Kallbadhus med separata avdelningar för herrar och damer och en rastaurang byggdes. Tomter började avstyckas för sommarboende och ganska snart också för åretruntboende.
År 1911 fick den nystartade Göteborgs kanotförening disponera ett område på Ängholmen.
Göteborgs Kungliga Segelsällskap och Långedragsskolorna ligger i området. Området har fått ge namn åt de så kallade lLångedragsjullarna - rejäla och sjövärdiga små skolsegelbåtar i ett antal storlekar.
Göteborg förr: 10 foton från ett Göteborg runt år 1900.
10 bilder som visar ett Göteborg fån slutet av 1800 talet till i början på 1900 talet.
Göteborg förr: 13 foton från ett Göteborg på 1940-50 talet
LicensErkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) 
Fiskare lossar fisk från båten GG 478 Saron 1944
Hamnen sedd från Sjöfartskampanilen, Göteborg. Fotograf Samuelson, Dan 1951
Färjan 6 byggd 1907 . Foto Fotograf Boman, J. Robert 1955
Från resningen av Torgny Segerstedt-monumentet 1955
Vy över Stora hamnkanalen, 1952. Foto Fotograf Erik Liljeroth
Göteborg, Masthugget. Två män på gata. Fotograf Gullers KW 1941
Svenska Amerikalinjens fartyg "Gripsholm" i hamn i Göteborg, 1947 FOTO Gullers,Kw
Folkvimmel vid entrén till Svenska Mässan. runt 1950
Hisingsfärjan, Göteborg, 1949.
Slottsskogen runt 1950
Måleriavdelningen vid Volvos fabrik i Göteborg. 1947
Vy över Göteborg 1942
Göteborgs hamn. (1949?) Fotograf Rehn, Stig
Göteborg och Bohuslän förr: 14 foton som visar Bohuslän o Göteborg på 1950 talet.:
Gullholmen på 1950 talet
Någonstans i Bohuslän på 1950 talet
Göteborgs fiskhamn med fiskebåtar. I bakgrunden tornet på Masthuggskyrkan. Foto: Iwar Anderson - 1947
Utfärd med S/S Göteborg 1955
Arendals båtvarv 1950
Sjösättning av s/y Gullveig på Arendals varv 1951.
Alla från Åstol. 1950 talet
Göteborg Kaffekokning i en fritidsbåt 1950 talet
Lysekils hamn, silltunnor 1950 talet.
Käringön på 1950 talet
Smögen på 1950 talet
Lilla Brattön på 1950 talet
Gullholmen på 1950 talet
Kornö, Lysekil på 1950 talet