t-norum

Frihet på gott och ont.  

Efter århundrade av religionens makt över oss svenskar börjar vi att avkristnas allt mer. Vi lämnar Svenska Kyrkan i allt större utsträckning. Vi är inte längre tvingade att gå i kyrkan för att utöva vår tro utan det kan ske i enskildhet och har blivit var mans och kvinnas privata ensak. Kyrkorna användes bara till dop, giftermål och begravning och vid någon speciell helg när juldagsmorgon glimmar.
Prästernas förkunnelser och hotbild om helvetet har klingat ut och skrämmer oss inte längre till underkastelse inför den yttersta dagen.
Gud har blivit en hypotes och vi har äntligen fått religionsfrihet i ordets rätta bemärkelse.
Historien upprepar sig när nyanlända människor har med sig ett religionsarv med liknande agenda som vi just blivit befriade från.
Vanliga trevliga människor som flytt från ondo men som inte kan eller får skaka av sig sitt ursprungs krav på religionstillhörighet.
Vi känner oss obekväma när en annan religion ockuperar allt större del av våra traditioner och det är dags att göra en orosanmälan.
Pressen undviker ämnet och politiker pratar runt om religionsfrihet när det troligen är raka motsatsen.
Kyrkor omvandlas till Moskéer. Skolavslutningar och tingspredikningar offras på mångkulturens altare och gatans parlament sammanträder men har yppandeförbud om vad man tänker och tycker.
Vi viker ned oss steg för steg och modet sviker när vi väljer den undvikande tystnaden…
Är det bara en fobi för ett religionsspöke?
Ja ,säger deras företrädare och påpekar:
- att det här med religion det begriper du inte… och jag är beredd att hålla med…

Sven-Åke Runelid
.

Religionsfrihetens pris

Religion i rätta händer en tillgång för mänskligheten. I missbruksutövares regi blir det terror och ond bråd död.
Islam sprider sig som ...en löpeld och religionens makt tar tag i människorna likt Isak Junttis laestadianska sektpredikan.

Svenska Kyrkan i Nacka ska spara ihop pengar till en Moské. Minaret finns redan i Fittja med böneutropare . Ärkebiskopens valspråk är identiskt med islams Allahu akbar ”Gud är större”.
Att offentligt medverka till att sprida en religion som för oss tillbaka till medeltiden, kan inte ligga inom ramen för den svenska religionsfrihetens grundtanke, även om det sker i god tro.

Den svenska flatheten och den oförståndiga storsintheten har ett pris på naivismens altare.
Religioner, traditioner, seder och bruk har skapats under hundratals år för att passa det svenska samhället.
I Almedalen var svenskheten och svenska värderingar hedersord och inte bara populistiskt löst prat.
Alla människor är inte goda. Alla religioner är inte till fördel för mänskligheten. Religioner som skapar jihadister och radikaliserade vildar ska inte uppmuntras offentligt.

Vi kan inte utplåna oss själva till förmån för någon fundamentalistisk gudstro.
Var och en får vara salig i sin tro, men de människor som vill komma och stanna i Sverige, kan gott rätta sig efter och nöja sig med det utbud som finns i våra kyrkor och andra offentliga inrättningar.

Sven-Åke Runeld

Minnesförlust en politikisk diagnos?

 

Är våra politiker en samling skojare som lovar fullt men håller tunt ? 

Inför varje valår står vi i valet och kvalet om vem vi ska rösta på.
De flesta partier har något bra att erbjuda . Den enes löfte övertrumfas av den andre. Det är svårt att välja.
De politiker, som likt en väckelsepräst har talets gåva, lovar mest, saknar närminne och är utrustade med kameleonthud vinner flest röster .
Här finns ingen skammens rodnad.
De som vann och bildade regering har plötsligt blivit maktberusade och förlorat omdömet. Alla löften om guld och gröna skogar har försvunnit lika snabbt som en avlöning.
Det borde finnas en kravspecifikation på politiker där man omedelbart blir utbytt, om man inte ens försöker hålla något löfte man på heder och samvete bedyrat.
Man vet att vi väljare också glömmer och till nästa val kommer vi åter att lockas in i en ny löfteskarusell.
Till nästa val borde man åtminstone byta ut Internationalen mot Hasse Kvinnaböske Anderssons” Guld och gröna skogar”.
Sven-Åke Runelid

Sven-Åke Runelid

Envar ska äga rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Detta tillhör de grundlagsskyddade mänskliga rättigheterna, med följande tillägg:

”Envars frihet att utöva sin religion eller tro må endast underkastas sådana inskränkningar, som äro angivna i lag och som äro nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den allmänna säkerheten.”

I Koranen 9:5 står: ”När de helgade månaderna gått till ända skall ni döda avgudadyrkarna, var ni än träffar på dem.” I Bibeln, Lukas 19:27 uppmanar Jesus till alla: ”fören hit dem och huggen ned dem här inför mig.”

Att utöva sin religion är en rättighet som ska praktiseras under ansvar, skriver Sven-Åke Runelid. foto tt

I båda böckerna finns mycket våld och anstiftan till mord, vilket strider mot religionsfrihetens rättigheter. Om Astrid Lindgren i sina sagoböcker har skrivit något som i dag anses olämpligt, eller om någon tecknare har ritat några våldsamheter, så ska det censureras och ändras. Men om man i de heliga böckerna, som också är skrivna av människor, anstiftar till mord – då är det ingen som ens vågar föreslå en ändring.

Religionsfrihet i all ära men när den övergår i fanatisk tolkning och riskerar att bli som de kristnas korståg en gång i tiden, då borde även en sådan föråldrad text censureras. Rätten att tänka fritt är en förmån att värna om men när det strider mot lag och ordning, uppmanar till våld och ond bråd död, då har man förbrukat sina rättigheter.

Huruvida de olika religionerna har någon förnuftig förankring i ett modernt samhälle kan lämnas obesvarat eftersom Gud troligen finns på en skala mellan allt och inget.

Tro vad ni vill men ta bort anstiftan till mord och de kränkande våldsinslag som är förbjudet i vårt demokratiska samhälle, så att ingen tolkar innehållen bokstavligt.

Sven-Åke Runelid

Stoppa IS-krigare
med Amishfolkets regler och allmän värnplikt.

I storstädernas invandrartäta förortsgetton föds nya IS-sympatisörer i tristessens vardag. Utanförskap och sysslolöshet är en god grogrund för rekrytering av nya IS-krigare. De IS-terrorister som återvänder till Sverige blir IS-ambassadörer för sökande virrpannor. 

Återvändarna har en glorifierad spännande aura av äventyr runt sin person, vilket väcker nyfikenheten hos de som sitter fast i förvaringsgetton, därmeningen med livet känns lika meningslöst som döden.
Sökare lockas till snabbradikalisering, vilket troligen inte har med religion att göra, utan endast är ett sätt att ikläda sig en för ändamålet lämplig form av identitet.

Dessa ödesmättade frestelser på liv och död blir ett sätt att bryta den till synes hopplösa tillvaron. Skulle det gå snett har man löfte om en fribiljett till ett utomjordiskt Paradise-Hotel. 

1. För att få stopp på nyrekryteringen till IS måste vi omedelbart införa Amishfolkets utfrysningsregler att den som väljer att lämna gruppen får inte återvända.
De som valt att lämna Sverige för IS skall veta att de inte kan komma tillbaka. 
De har förbrukat sin rätt att visats i Sverige. Något undantag i form av den förlorade sonens återkomst finns inte. 

2. Återinför allmän värnplikt så att alla sysslolösa testosteronstinna hannar kan få något meningsfullt att göra och få utlopp för sin överskottsenergi. Då bryter vi utanförskapets förbannelse, ger alla lika förutsättningar att upptas i lumparlivets gruppgemenskap och fostras i en god anda för kung och fosterland

Sven-Åke Runelid