Tsunamiliknande flyktingvåg
När vi överraskades av en tsunamiliknande flyktingvåg av nyanlända var tillgång och efterfrågan på samhällets resurser inte synkroniserade. Vi blev översköljda och hann inte med i den anstormning av behov som plötsligt uppstod. Vi mobiliserade och ställde samhällets alla resurser till förfogande, men de räckte inte till och nu står vi vid vägs ände.
En känsla av hopplös uppgivenhet sprider sig bland samhällets tjänare. Några tappra eldsjälar kämpar fortfarande likt frälsningssoldater, emedan luften har gått ur övriga. Att ödsla mer kraft och energi blir som ett skott i mörker. Vi kan konstatera att de som vill integreras kommer, med lite god hjälp, att göra det av egen kraft. De som inte vill, blir kvar i sina landsmäns bosättningar. Det uppstår en tvåvägssegregation, när invandrare inte vill anpassa sig till vår kultur och när vi inte vill att deras kulturer skall spridas i vårt samhälle.
Det blir till slut vi mot dom och det kommer ingen att tjäna på. Det är tillräckligt illa redan nu. Glöm inte bort att det fortfarande finns egna medborgare, som också vill ta del av våra gemensamma resurser. Mångfald kan vara berikande, men ska inte förväxlas med enfald.
Sven-Åke Runelid
Fri åsiktsbildning , enligt 1 kap. 1 § andra stycket regeringsformen som slår fast att den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning.
Respekt, enligt 1 kap. 2§ första stycket regeringsformen som föreskriver att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
Ovanstående ingår i regeringsformens värdegrund och skall vara det som vår demokrati vilar på.
Den användes när det passar in i sitt sammanhang, när inte dubbelmoralens undantagsregel slår till.
Något som drabbar politikens persona non grata, det vill säga de människor man pratar om, men helst inte med.
Att efter en längre tid ha låtsas som om SD inte finns, har (M)an inom politiken plötsligt börjat fundera över, om de inte trots allt, även finns i verkligheten.
Inget parti har de perfekta lösningarna för allt och alla i vårt samhälle, men varje parti har rätt att försvara det man tror på och även oliktänkande har sitt berättigande.
Det enda som är bra med dubbelmoral är att förlorar man den ena så har man alltid den andra kvar.
Sven - Åke Runelid
Inte som i Integration
Svenska värderingar och integration är bara två skiljda begrepp på det populistiska språkets altare. I vår iver att välkomna andra människor och kulturer glömmer vi att integration betyder att förenas till en enhet. Hur man gör denna förening glömde vi i vår naiva storsinthet Vi trodde att det räckte med att nyanlända fick mat och tak över huvudet. Villkorslöst mottagande utan krav är inte detsamma som snällt.
Hade vi ställt krav från dag ett, att vill man stanna gäller obligatorisk språkundervisning, utbildning och arbete inom en viss tidsram, då hade de nyanlända antagit anpassningskraven snabbare än Lucky Luke.
Att känna sig behövd och betydelsefull ger en bekräftelse på att man är välkommen.Men vi gav aldrig de nyanlända en chans. Utan anpassningsanvisningar hamnade de villrådigt i ingenmanslands förvaringsorter och osäkra sökte de sig till sina landsmäns segregerade bosättningar där integration var lika främmande som ordet.
Vi kan inte ändra historien, men eftersom felet på denna inhumana migrationspolitik är vårt eget får vi försöka rädda det som räddas kan Vi måste vända på kuttingen innan det är för sent för syndarna att vakna.
Att premiera de som snabbt lär sig språket, utbildar sig och får arbete kan vara ett sista halmstrå i integrationens luftslott.
Kom ihåg innan näthatarna kastar sig över mig från höger och vänster att:
Jag skrev inte att någon inte var välkommen, jag skrev inget om att man inte får utöva sin religion, äta den mat man tycker om eller klä sig i det man gillar. Jag skrev bara att vi försummade möjligheten att ge de nyanlända en enkel integrationsbiljett in i det svenska samhället. Förhoppningsvis en synpunkt bättre sänt än aldrig.
Sven-Åke Runelid