t-norum
Världens kortaste skidkarriär.
Världens kortaste skidkarriär.
Året var 1975 , det var på den tiden det fanns snö runt knutarna och is på småsjöarna . Jag bodde i Dals-Ed i Dalsland, en kommun som med sin natur och storlek var en utmärkt ort att växa upp i med barn före tonårsperioden. Själv var jag trettioett år med en period där mitt arbete tog en stor del av dygnets timmar i anspråk och där den vintriga sportsysselsättningen blev lite bandyspel med ortens bandylag. Här förekom det inga träningar i någon större utsträckning utan här samlades man till match och spelad , så var det bra med det.
Själv hade jag spelat ishockey ett tiotal år i min hemort Arvika så jag saknade att få köra slut på kroppen i ett träningspass. Inte lång ifrån där vi bodde fanns det ett elljusspår med bra förutsättningar för längdskidor.
Mina söner hade genom skolan fått delta i skidtävlingar och lite puffning från deras sida så beslöt jag mig för att prova på längdskidor som motionsform.
I Göstas sport, ortens sportaffär, inhandlade jag ett par gula Sundinskidor med stavar och specialskor som var anpassade till bindningen. Med lite information om vallning i bagaget så åkte jag upp till elljusslingan för en första skidtur med utrustningen.
Nu skall man komma ihåg att skidor var jag i princip nybörjare på för jag hade ägnat mig åt annan vinteridrott sedan tonåren, då fanns så mycket tid åt något annat. Nåväl, med nyvallade skidor bar det väg i perfekta spår, minus fem grader och vindstilla , förutsättningarna för en lyckad debut kunde inte bli bättre.
Men tyvärr i slutet av banan så fanns det ett nerförsbacke med djupa skidspår där jag satt som fastklistrad i spåret utan varken broms eller annat att ta till för att hindra den ökade framfarten. Det hela slutade med att jag tappade balansen i den för mig höga farten, stupade som en nyhuggen fura i marken med följd att en skida gick av.
Skam den som ger sig tänkte jag vilket gjorde att det blev ett nytt besök i sportaffären dagen efter där jag med stor övertalningsförmåga lyckades få köpa en ny skida av samma märke. Slutrepliken i den affären från affärsinnehavaren, jag får väl spara den andra skidan för du dyker väl snart upp igen .
Nästa dag i elljusspåret samma perfekta yttre förhållande i samma backe, tappade balansen på samma ställe , samma skida gick av . Dagen efter gick jag in till Göstas Sport köpte den andra skidan och fick bjuda på det skratt som blev reaktionen när jag dök upp och slutförde min kompletering av utrustning med ännu en skida. Samidigt som jag också avslutade min korta skidkarriär med att gömma undan de nästa n obegagnade skidparen och skidskorna i källaren för gott.
40 år gammal längdskidutrustning lite använd , ca 1 tim
Ps Jag började sedan med slalomåkning smed resten av familjen där jag åkte omkring i en lien buss med hustru , 4 ungar , hund och en massa skidutrustning på vintrarna där vi besökte skidbackar i omgivningen på helgerna. Att det sedan blev en strulig början också på den karriären, men det kan vi ta en anna gång .
Sätter grundlagen stopp för att förbjuda vinster i välfärden ?.
Sista ordet är väl inte sagt i den här frågan, men som vanligt så handlar man först och tänker sedan SOM ofta i politiken. Det finns det hur många exempel som helst på både i kommunal som rikspolitiken. Är hela vallöftet som vänstern kör med att ta bort vinsterna i välfärden ett slag i luften för att värva röster, ett löfte som sedan inte går att realisera på grund av grundlagen och EU regler ?
TN
Grundlagen skyddar skolbolagens vinster.
Politiska partier i båda läger tävlar om vem som kommer att tygla vinstjägarna i välfärden mest. Men SVT:s granskning visar att ägarna sannolikt efter valet kan fortsätta tjäna pengar och bestämma vad de ska göra med vinsten. Både egendomsrätt och EU-rätt kan stoppa politikernas försök att begränsa välfärdsbolagens vinstjakt.
Socialdemokraternas stridsrop i valrörelsen är ”Stoppa Vinstjakten”. Men det kan vara lättare sagt än gjort.
De flesta av landets 300.000 friskoleelever går i friskolor som drivs som aktiebolag.
– Vinstjakt kommer alltid att finnas i aktiebolag, säger Lars Henriksson, juridikprofessor på Handelshögskolan.
– Hela lagstiftningen kring aktiebolag bygger på att vi ska ha en effektivitetsjakt och en vinstjakt, och att det ska finnas en belöning för den som faktiskt lyckas på marknaden.
Vallöfte: Skola och vård utan vinstintresse
Vänsterpartiet och Miljöpartiet lovar i valrörelsen att skola och vård ska drivas utan vinstintresse, och båda vill att det i praktiken sker genom att aktiebolagen tvingas ombilda sig till så kallade SVB-bolag, bolag med särskild vinstutdelningsbegränsning.
Miljöpartiet vill att ägarna ska få viss avkastning, men det ska finnas ett tak. Vänsterpartiet har en plan för att få bort alla vinstuttag överhuvudtaget från 2017.
Kan strida mot EU-rätten
Men att ge sig på existerande aktiebolag blir svårt rent rättsligt, säger professor Lars Henriksson. Enligt honom kan det strida mot både egendomsrätten och EU-rätten.
– Om de existerande bolagen från och med ett visst datum inte får ta ut vinst, då kommer man att få stora juridiska problem med hur man hanterar den här begränsningen i deras verksamhet, säger professor Lars Henriksson.
Och det är rättsligt svårt att lagstifta även om framtida vinster och vinstuttag.
– Ett aktiebolag i sig har lagliga rättigheter som inte handlar om vilken verksamhet de bedriver, säger Lars Henriksson.
– Man kan i och för sig ställa krav på att verksamheten ska drivas i en viss associationsform, utan vinstuttag, men problemet är att vi inte har kraven i dag. Det handlar i så fall om att reversera och skärpa upp kraven för bolagen som redan finns så att man inte längre får använda vinsten på ett visst sätt därför att man råkar befinna sig i en viss bransch, och det tror jag blir väldigt svårt att förena med grundlagen.
(V): Vinst går att förbjuda
Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt hävdar dock att man kan förbjuda existerande aktiebolag från att fortsätta som förut och tvinga dem att ombilda sig till SVB-bolag om de ska fortsätta driva skola.
– Vi har tittat internationellt. I Norge fattade man beslut 2005 om att det inte skulle gå att plocka ut vinster i skolan och det har man lyckats hålla, säger Jonas Sjöstedt.
Men enligt norska motsvarigheten till Skolverket har Norge har aldrig tillåtit vinster i den skattefinansierade skolan.
Däremot skärpte man lagen 2006 så att det skulle bli svårare att kringgå förbudet genom att låta närstående bolag sälja varor och tjänster till skolföretagen. Man gjorde det också svårare att få tillstånd att starta friskola, och återkallade tillstånd för friskolor som inte hunnit starta.
– Vi har kollat grundlagen och vi har torrt på fötterna, säger Jonas Sjöstedt.
Så professorn på Handelshögskolan har fel?
– Han har en annan åsikt.
Politikerna vill ha bort riskkapitalbolagen
Oavsett vinstfrågan är i stort sett alla partier överens om att riskkapitalbolagen ska bort ur den svenska skolan. Det var ett danskt riskkapitalbolag, Axcel, som orsakade Sveriges största skolkonkurs förra året när John Bauergymnasierna med 11.000 elever plötsligt gick i konkurs.
Riskkapitalbolagens affärside är att köpa bolag för att expandera och effektivisera och sedan sälja dem vidare efter några år, och göra en rejäl vinst på det.
Efter SVT-dokumentären ”Skolfesten”, som avslöjade hur det gick till när John Bauerkoncernen under åren fram till konkursen köptes, såldes och belånades för att ägarna hoppades på ännu högre vinster, svängde även finansminister Anders Borg (M) och sade att riskkapitalbolag inte ska finnas i välfärdssektorn.
Sedan dess har regeringen begravt frågan i ägarprövningsutredningen, som fick förlängd tid och ska redovisa sina slutsatser först efter valet, 1 november.
Men även att enbart ställa krav på nya ägare att vara långsiktiga kan bli juridiskt komplicerat, enligt Lars Henriksson. – Det är rättsligt svårt att göra det i en verksamhet där det inte ingår ett kontrakt, säger Lars Henriksson.
– Sedan måste det ju förenas med en sanktionsavgift om man bryter mot regeln, och vad händer då med en skola som vill lägga ner därför att det går dåligt? Då blir ju problemen värre och det kanske blir konkurs i alla fall.
Skärpa kvalitetskrav
Däremot kan man skärpa kvalitetskraven på skolor, något som både Alliansen och Socialdemokraterna vill göra.
Socialdemokraterna vill se ett tvång för friskolorna att ha lika mycket lärare som kommunala skolor. Det kommer omöjliggöra höga vinster säger Stefan Löfven till SVT. Det är i själva verket det socialdemokraterna menar med ”stoppa vinstjakten”.
Kommer aktiebolagen att sluta jaga vinst om ni gör det här?
– Det är upp till dem helt och hållet, säger Stefan Löfven.
Ni skulle ju få bort vinstjakten sa du?
– Det är upp till dem om de vill vara kvar eller inte. Det vi gör är att sätta upp tuffa kvalitetskrav, det är det som kommer att avgöra.
Men kommer inte bolagen att försöka göra vinst efter det här menar du?
– Det vet inte jag. Bolagen måste ju avgöra vad de är där för.
Rondeller hit och dit , vara eller inte vara, det är frågan
Det kom ett brev till redaktionen som lyder.
Drätselkammaren härstädes har dryftat vilket inflytande minirondellerna haft på trafiken. Huruvida tempot och snabbheten minskat har ifrågasatts av Automobil- och velocipedrådet. Rådet, som består av kommunalborgmästaren och grosshandlarföreningens ordförande, har enhälligt framställt att framförandet av fordon måtte ske i samma takt som gående.
För att detta skall uppnås har rådet föreslagit att medelpunkten i de så benämnda minirondellerna skall tillföras en människoliknande docka. Denna skall vara av mjukt materia så automobiler vid behov kan köra över densamma.
Vid dagens sammanträde förväntas drätselkammaren anamma rådets förslag som förtydligas så att dockan skall efterlikna drätselkammarens ordförande. Att döpa den till ”Fram och tillbaka” ansågs oförenligt med cirkulationsplikten varför ett stabilt namn vore mer passande.
Folke Filbyter, Åmålit
Demokrati för vem ?
Politikerna lyssnar inte på småföretagarna är rubriken på Leif Svenssons inlägg i PD.
Det är nog inte bara företagarna som våra politiker och tjänstemän inte vill lyssna på, det gäller också medborgare som mångt och mycket lämnas utanför demokratin. Att politiker har en helt annan bild av företagarklimatet i kommunen än företagarna själva som befinner sig ute i smeten där lönsamheten hela tiden är i fokus för att överleva . Där man hela tiden måste ta ansvar för sina beslut och genom analyser, uppföljningar och hela tiden vara på alerten för att se att den utstakade vägen leder åt rätt håll i företaget , annars finns det en risk att förtaget inte överlever och medarbetarna blir arbetslösa.
Klarar man inte den uppgiften som företagsledare så blir man i regel inte gammal på sin post utan byts ut med folk som har en bättre förmåga och med konstruktiva idéer föra företagen framåt.
Och vilka har att bedöma deras situation om hur företag upplever företagsklimatet i kommunen. Ja för det mesta så finns det ingen i politiken som sitter på centrala platser i kommunens hierarki en aning om hur överhuvudtaget företagens villkor när de mångt och mycket lever i en värld där man överhuvudtaget inte behöver ta ansvar för vad man gjort eller gör, det finns det åtskilliga exempel på i Åmål där våra skattepengar rinner ut utan varken analyser och kontroller om färdriktningen går åt rätt håll.
Här gör man misstag på misstag i sina bedömningar om hur man använder våra skatter där sedan resultatet blir att medborgarna bestraffas med skattehöjningar medan ansvariga politiker och tjänstemän sitter kvar och vill fortsätta som ingenting har hänt.
Vi kan i en demokrati välja bort dem i val säger våra politiker. Men vad har vi för chans till det när vi varken kan stryka de vi är missnöjda med och partierna fortfarande sätter upp sina kandidater på valbara platser i nomineringen oberoende av det facit de lämnat efter sig i sitt förtroendeuppdrag.
En ren provokation mot medborgarna när man så totalt struntar i att ta ansvar för man ställt till med utan vill fortsätta som ingenting har hänt. Att vi har möjlighet att kryssa in de som ligger längre ner på listorna i förhoppning att det gör resultat i slutändan gör inte den demokratiska processen speciellt demokratisk med den tandlösa systemet.
Är hela demokratisystemet en ren kuliss där medborgarna lämnas utanför ?
Men det är som vanligt att demokrati det är till för våra politiker när de mellan valperioderna låter en handfull personer i våra kommunstyrelser styra kommunen och där sedan fulmäktige ledamöterna blir beordrade att rösta enligt kommunstyrelsens förslag .
Det är inte demokrati för medborgarna det är en demokrati som våra politiker ordnat till för att ostörda kunna verka och ta beslut över medborgarnas huvuden.
Den ordningen gäller tyvärr i de flesta kommuner där ett fåtal starka viljor som sitter i våra kommunstyrelser ser till att använda våra skatte pengar långt utan för kärnverksamheten. Leksand, Solna , Vänersborg , är bara några exempel där investeringar på flera hundratals miljoner slösas bort på arenor och bidrag till idrottsklubbar. Åmål där bluesen skulle få en arena på skattebetalarnas bekostnad, fotbollsplaner, ridhus, camping med restaurang , konstsnö , slalombackar mm. Investeringar som tagits på så lösa boliner utan den minsta lilla utredning värt namnet var det får för följder för kärnverksamheten i framtiden. Resultatet ser vi nu, men fortfarande sitter i stort sett samma folk i kommunstyrelsen och har idéer utan en susning vart det bär hän.
Stackars medborgare som får gå till val med i stort sett samma besättning vid rodret som förut utan en rimlig chans att rösta bort dem.
Demokrati , Demokrati , frågan är väl vem vår demokrati är till för ? Är det verkligen medborgarna som åtnjuter demokratis sötma eller är det bara våra politiker som får del av den med det system vi har ?