t-norum

                    .                          

Våra valda  politiker har i sitt förtroendeuppdrag  lätt att sparka kommunchefer med hänvisning till att personkemin inte stämmer. 

Men att man slarvar bort 620 000 kr på ett bräde för att man inte riktigt räcker till i de arbetsuppgifter man har att sköta och hålla den budget man får till förfogande det verkkar inte beröra våra politiker det minsta. Vad jag vet så har man inte lyckas hålla budgeten på Örnäs de senaste tjugo åren utan här har man kommit med förslag på miljontals kronor i investeringar utan att komma närmare en lösning för att få  lönsamhet i verksamhetem .

 Har det varit ett börsbolag så har både den som kommit med förslagen och ansvarig för verksamheten fått gått för länge sedan. Även direktören för företaget har nog styrelsen ansett inte hålla måttet för att fortsätta leda företaget med de prioriteringar i investeringarna.   

I politiken där är personkemin ett fullgott skäl att få sparken men  om man slarvar bort våra skattepengar på ohållbara projekt som i grunden bottnar i en saknad kompetens för sitt uppdrag, en nonchalans mot sina uppdragsgivares pengar ( skatterna ) där uppdragsgivarna i det här fallet är medborgarna ,det ger ingen reaktion på förändringar i ledningsverksamheten.  

Måste nog säga att prioriteringar man gör i sitt ledarskap skvallrar om en konstig inställning till det uppdrag man fått av medborgarna  där man mer fokuserar sig på sitt eget välbefinnande i sin roll som ledare för kommunen ( personkemin) än hur våra gemensamma resurser används i verksamheterna på ett ekonomiskt hållbart sätt.

Bara dessa två klavertramp av våra  ( s ) politiker har i år kostat medborgarna närmare två miljoner , pengar som kommit till betydligt mer nytta i vår kärnverksamhet.

 Att man inte skäms för sitt ledarskap.

Och att få våra politiker att be om ursäkt till medborgarna i hur dåligt man förvaltat våra gemensamma resurser det är väl inte att tänka på eller `?      

Detta skrevs i bloggen för ett år sedan

Trender kommer och går. Nu har pendeln svängt över hur vi vill att våra hem skall se ut och fungera igen.  Allrum där kök och  aktiviteter med arbetsrum har varit en trend  där den sociala gemenskapen skall frodas och där hela familjen är tänkt skall delta , där matlagning verkar vara det som är huvudsysselsättningen i hemmen enligt media.

Blir jag bortbjuden så betackar jag mig för att delta i den gemenskap där matlagning och vindrickande är den sociala medelpunkten i sammankomsten, där man sen skall sitta och äta i matoset  och där kvarlevorna efter bataljen med maten i form av disk och allmän stökighet sätter en kaotisk prägel på hela rummet. Men det är väl så att TV med alla  inredningsprogram sätter sina spår i hur vi vill att våra hem skall se ut med influenser som kanske inte alltid är så genomtänkta.

Och alla dessa kuddar som slängs ut lite här och där i olika färger.  Och var skall man förvara alla dessa, som  många inredare älskar att förse våra sängar med, när det är dags och krypa ner. Nej tackar vet jag ett kök  som man kan stänga om sig både när man lagar mat och när man har dukat för måltiden i en separat matplats som kan vara intrigerat i ett vardagsrum , eller för sig för de som har plats. Rum som man kan stänga in sig i när man vill arbeta eller se på TV.

Vi har dessa matprogram som i stort sett varje kanal skall stoltsera med i sitt utbud och där matlagningen mer har övergått till en konst där tidsperspektivet lätt glöms bort i alla krångliga  maträtter som erbjuds tittarna. Själv lagar jag mat för att stilla min hunger och har varken tid eller lust att tillbringa mer tid i köket än nödvändigt.  Det finns förträffliga halvfabrikat i stort sett all mat som  våra mataffärer  erbjuder och som man kan laga  goda måltider av.

Svd  24/ 8  Stockholmsnatt av Pelle Forshed och Stefan Thungren.

Vin i alla möjliga varianter som i tv många gånger presenteras av lulliga programledare  där både färg och jord och ålder sätter sina smaksensationer av vinet som kommer från druvorna.  En provsmakning, analysering av varifrån vinet kommer, och vilken sorts druva som är pappa till smaken innan man kan ta för sig  och njuta av varan, är ett måste. Själv har jag svårt att förstå vitsen med att köpa vin för 500 kr flaskan när man kan få vin med god smak för 50 kr.  Så lite av snobberi ingår nog också den vinkultur som har frodas nu under ett antal år och där också en vinkylare med olika temperaturzoner, helst inmonterad på en väl synlig plats för att få mottaga gästernas beundran för denna är den nya innegrej  som är ett måste för många som vill framstå som en vinexpert.

Claes Erikssons vinprovarparodi. ca 2.5 min

http://www.youtube.com/watch?v=_7FUjALsFOU&feature=b-vrec

.

Själv tycker jag att ett glas öl eller varför inte ett glas mjölk kan serveras till maten, där behöver man varken veta var kon  går och betar eller ålder  eller vilken ras den tillhör och  det smakar lika gott oberoende var den kommer ifrån.       

Det var för några år sen när vi fick för oss att hälsa på Kungen ute på Drottningholm. Tyvärr kom vi inte närmare än så här. Den röda bojen framför båten markerar begränsningslinjen till slottet. Nervös Säpo personal med beväpnade vakter gjorde sig synliga vid starandkanten ut i fall att. Vi ankrade upp i viken framför slottet den natten. Tyvärr så fick vi ingen invit att hälsa på.