Regalskeppet VASA
Vasa beställdes leddes arbetet på Skeppsholmens varv (idag blasieholmen) av Antonius Monier med nederländaren Henrik Hybertsson som skeppsbyggmästare. 16 januari 1625 tog Henrik och hans bror, Arendt Hybertsson (de Groote) över skeppsgården och skrev under ett kontrakt för att bygga fyra skepp, två större med en köllängd runt 135 fot (41 m) och två mindre på 108 fot (33 m).
När Vasa byggdes var hon tänkt att vara en symbol för Sveriges militära och politiska makt samt Gustav 11 Adolfs auktoritet som krigarkung. Stora kostnader lades ner på att dekorera och utrusta skeppet. Hon var även ett av de största och tyngst bestyckade krigsfartygen i världen när hon byggdes och var utsmyckad med hundratals skulpturer i bjärta och levande färger.
Karta över Vasas färd, från varvet (1) över slottet (2) där hon bestyckades och riggade till haveriplatsen söder om Beckholmen (3).
10 augusti 1628 beordrade kapten Söfring Hansson att Vasa skulle sätta segel på sin jungfrufärd mot ankringsplatsen vid Älvsnabben i Stockholms skärgård där hon skulle ta ombord soldater och proviant. Dagen var klar och stilla och den enda vind som blåste var en lätt bris från sydväst. Skeppet bogserades längs stranden till den södra delen av hamnen där man satte tre av de tio seglen, och skeppet började röra sig österut. Kanonportarna på nedre batteridäck var öppna och kanonen sköt salut när man började lämna Stockholms hamn.
Efter att Vasa hade kommit ur lä, fyllde en kastvind hennes segel och krängde plötsligt åt babord. Skoten släppte, och skeppet rätade upp sig när kastvinden passerat. Snart kom ytterligare en kastvind som åter tvingade ner skeppet på babords sida och den här gången krängde hon så kraftigt att vatten började forsa in i de öppna kanonportarna. Det inrusande vattnet gjorde att Vasas slagsida ökade och att barlasten blev förskjuten. Hon kantrade och sjönk på 32 meters djup, 120 meter från stranden på sin jungfruresa utanför Beckholmen i Stockholms inlopp den 10 augusti 1628.
Överlevande besättningsmedlemmar klängde sig fast vid flytande bråte och de många närliggande småbåtarna som låg ute skyndade sig att undsätta. Trots deras insatser och det korta avståndet till land drunknade mellan 30 och 50 människor när skeppet sjönk enligt samtida rapporter.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Varför sjönk regalskeppet Vasa ?
Efter några tidiga misslyckade försök att bärga henne på 1600-talet, glömdes Vasa i stort sett bort. Skeppets ungefärliga position förblev känd in på mitten av 1800-talet, men inga allvarliga försök gjordes för att bärga det.
År 1956 lyckades amatörforskaren och ingenjören Anders Franzén ,tillsammans med dykaren Per Edvin Fälting, åter bestämma Vasas exakta position och efter flera år av marinarkeologiska utgrävningar och förberedelser lyftes Vasa
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
http://www.youtube.com/embed/P3OocA_GjiE
Märkliga marinarkeologiska fynd på Vasa.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
| Public domainPublic domainfalsefalse |
Vasa har på många sätt blivit en populär och allmänt erkänd symbol för ett historieberättande om den svenska stormarkstiden och det tidiga skedet i utvecklingen av en europeisk nationalstat. Inom historia och marinarkeolog har stora krigsfartyg från 1500-, 1600- och 1700-talen fått särskilt stor uppmärksamhet som upplevda symboler för en svunnen storhetstid inom den svenska historien. Bland dessa är Vasa det enskilt mest kända exemplet i Sverige ; fartyget har även fått stor betydelse internationellt. Idag har själva namnet Vasa blivit en synonym för sjunkna skepp som anses ha särskilt stor historisk betydelse, och dessa beskrivs och värderas i relation till Vasa.
Cancel Edit Delete Preview revert
Text of the note (may include Wiki markup)
Could not save your note (edit conflict or other problem). Please copy the text in the edit box below and insert it manually by
editing this page.
Upon submitting the note will be published multi-licensed under the terms of the CC-BY-SA-3.0 license and of the GFDL, versions 1.2, 1.3, or any later version. See our terms of use for more details. Add a note Draw a rectangle onto the image above (press the left mouse button, then drag and release). This file has annotations. Move the mouse pointer over the image to see them. To edit the notes, visit page X. Why do you want to remove this note?
translate Save 
To modify annotations, your browser needs to have the
XMLHttpRequest object. Your browser does not have this object or does not allow it to be used (in Internet Explorer, it may be in a switched off ActiveX component), and thus you cannot modify annotations. We're sorry for the inconvenience.
[[MediaWiki talk:Gadget-ImageAnnotator.js|Adding image note]]$1 [[MediaWiki talk:Gadget-ImageAnnotator.js|Changing image note]]$1 [[MediaWiki talk:Gadget-ImageAnnotator.js|Removing image note]]$1
.
Vasamuseet har producerat en dokumentär (i två versioner) om Vasas historia, bärgning och restaurering; den visas i museet och har släppts på VHS och DVD på 16 språk. Ett pedagogiskt datorspel, nu inne i andra generationen, har framtagits och används i museet och på dess hemsida för att förklara grunderna för skeppsbygge och -stabilitet under 1600-talet. Ett flertal kommersiella modellsatser och ett otal specialbyggda modeller av skeppet har tillverkats. 1991 tillverkades en färja i Tokyo med en kapacitet på 650 passagerare som en pastischreproduktion av skeppet. Vasa har också stått som inspiration för många konstverk, inklusive två förgyllda Disney-inspirerade parodier av de pilastrar som sitter på låringsgallerierna Eftersom Vasa är en mycket populär turistattraktion har skeppet blivit motiv på olika souvenirprodukter, såsom t-tröjor, koppar, kylskåpsmagneter och affischer. Kommersiellt tillverkade repliker av fynd från skeppet har också marknadsförts, såsom glas, tallrikar, skedar och till och med ett brädspel
Vasa 50 år på land, 30 milj besökare. SVT
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
http://www.vasamuseet.se/ Hemsidan.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
http://www.youtube.com/embed/Y6zsMNbOvS0
Vasas uppgång och fall ( förlisning ) bärgning och slutrenovering. 7 min på Engelska.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
.
