t-norum

 




Utflyktsmålet Glava glasbruk- som ligger i Arvika kommun - började 1859 produktionen av fönsterglas genom munblåsning fick vi - efter att ha besökt Caféet i byggnaden- ta del av en intressant föreläsning om historien runt glasbruket..1911 moderniserades anläggningen som vid den tiden svarade för 38 procent av Sveriges produktion av fönsterglas. Munblåsning pågick ända fram till 1927. Därefter infördes maskintillverkning av fönsterglas, vilket man då var ensam om i Sverige. Vem kunde tro att en uppblåst glastub var grunden till ett fönster genom att skära och värma och platta till. 900 skogsarbetare försåg energikrävande glasprocessen med bränsle där 600 glasarbetare arbetade 3 skift i att göra fönsterglas. I mars 1939 lades produktionen av fönsterglas ner och de flesta byggnaderna revs. Degelkammaren fick vara kvar och har blivit glasbruksmuseum, glashytta och konserthall. Den gamla packkammaren nyttjas idag som utställningshall medan kontoret är vandrarhem. Smedjan och herrgården innehåller privatbostäder. En epok i industrialismens framfart som höll i nästan 100 år. Här fanns det också en järnväg mellan glashyttan och utskeppningshamnen Bergsviken i Glafsfjorden. Numera bor det lite över 200 personer runt Glava glasbruk som är en fantastiskt naturskön plats vid sjön stora Gla. Värt ett besök utan trängsel i dessa Coronatider .

 

 

Degelkammaren fick vara kvar och har blivit glasbruksmuseum, glashytta och konserthall och cafee.

 

Här är grundämnet till fönstret som glasblåsaren har gjort som sedan skars upp värmdes och plattades ut där slutprodukten blev ett fönster.

 

En glasblåsare i full verksamhet.

 
Den gamla damen till höger gav oss en lektion i glasbrukets historia.

 

 

Glasbruket någon gång i början på 1900 talet.

      
 
Hamnen i Stora Gla runt år 1900 där passagerare går på tåget för resa ner till Bergsviken i Glafsfjorden där en passagerarbåt möter upp för vidare resa kanske intill till Arvika.
 
 
 
 
Borde vara en flygbild strax före nerläggningen på 1930 talet .
 
   
   
Glasbruket någon gång i början på 1900 talet. 
   
Väntande skutor i Bergsviken att föra vidare glasfönster runt om i Sverige.
 
 
 Modell av Glava Glasbruk
   
 
 
Här är man uppklädda för transport ner till Bergsviken i Glafsfjorden där ångbåten för dem vidare.
 
n personalvagn som beställdes i början på 1900 talet för att passagerarna mellan Bergsviken och Glasbruket skulle sitta skyddade från vädrets makter. 
   
 
 
 Herrgårdsliv vid Glava Glasbruk.
   
 
 
Här lägger ångbåten Eskilstuna till i Bergsviken en av många ångbåtsbryggor som fanns runt Glafsfjorden. Eskilstuna var en av flera ångbåtar trafikerade Glafsfjorden större delen av första hälften av 1900 talet. Bryggan var också ändstationen av järnvägslinjen mellan Stora Gla och Glafsfjorden där fönsterglasen skeppades ut till övriga Sverige.
 
 
Gratifikationsutdelning uppe på herrgården kan man tänka .Det gäller att värna om sina arbetare om företaget skall blomstra och gå bra.
 
 
 
 
 
 

 

Även ett besök i Svanskog blev på tapeten under helgen där man fick ta del av ett stationshus som inte förändras sen det en gång byggdes. Där har också operasångerskan Gunnel Eklund öppnat sina portar för sin kollektion av scenkläder och annat lite smått och gått runt hennes karriär.  

     

Här har en stor del av Åmål Järnvägsmuséets vagnpark stationerats på grund av klåfingrika småbus som inte låter vagnar vara i fred i Åmål. Där har krossade rutor och vandaliseringar varit ofta förekommande.


 

Gunnel Eklund som var gift med Rolf Björling var ett hett namn under åtskilliga decenier efter 1900 talet mitt.

 

Vi fick turen att från Gunnel Eklund själv få  berättat delar av hennes långa sångkarriär

       

  

Spikens fiskeläger är ett måste om man befinner sig på Vänern.I  år fick jag  ingen hamnplats men hyrde cyklar på Läckö för ett besök på platsen.


Spiken är väl på sitt sätt den populäraste gästhamnen i Vänern . Det är nog inte många båtägare med någorlunda storlek på båten som inte besökt Spiken under sina år på Vänern. De flesta av Göta kanals resenärer med egen båt tar också vägen förbi Spiken som i regel utmynnar i ett besök. Nationaliteten på båtarna är varierande skvallrar flaggorna i aktern om.

 

I stort sett i alla byggnaderna på spiken förekommer det commerce i någon form men där fisk i någon form är domminerande. Ett som är säker, man behöver inte gå hungrig från Spiken, med det utbud som finns på plats.


 

Det finns många sätt att locka in de passerande i butiken.

 

Full fart med aktiviteret runt båtar och fiske. Visst är det väl Lars-Göran Sörqvist från Åmål med det röda kapellet på motorbåten ?  

Till och med ett gäng konstintresserade försökte fånga livet runt fiskelägret.

   

   

En liten miniutställning fanns på plats där man fick bläddra bland de befintliga motiven om hur fisket bedrevs förr


 

Navaren är en passargerarbåt som tar upp folk på Läckö och  Spiken för en tur i Kållandsö skärgård


Ovido - Quiz & Flashcards