Ett besök på Millesgården på Lidingö är  att rekommendera. Även om man inte är intresserad av konst så upplever nog de flesta den trädgården fullproppad med hans konst i alla möjliga format, En vattenträdgård där sorlet från rinnande vatten hela tiden ligger som en bakgrund under vandringen. Sten och åter sten i trappor, murar inramar trädgården i olika plan. Där kolonner och växter i stora krukor hör till inredningen.  En upplevelse utöver det vanliga och är absolut värt ett besök när ni kommer till Stockholm .

Carl Emil Wilhelm Milles, ursprungligen Andersson, född 23 juni 1875  i Lagga socken i nuvarande Knivsta kommun,  död 19 september 1955 på Lidingö , var en svensk skulptör. Carl Milles var verksam främst i Europa , men under lång tid också i USA .  Han är känd för sina fontäner  och andra verk i monumentalformat.

Carl Milles är bland annat upphovsman till Poseidon i Göteborg , Orfeusgruppen framför Stockholms konserthus , Guds hand i Stadsparken i Eskilstuna  samt Folke Filbyter i Linköping , vilken också finns på ett frimärke från 1975 – 100-årsminnet av Milles födelse. 1953 skapade han ett nytt emblem åt kören  Orphei Drängar , som då firade 100-årsjubileum. Förlagan var den lyra som Orfeus håller i handen på Orfeusfontänen framför konserthuset i Stockholm. 1953 blev Milles hedersdoktor vid Stockholms högskola . 

Den största samlingen av Milles skulpturer utanför Millesgården finns vid Cranbrook Academy of Art of i USA., där det finns ett drygt sextiotal av hans skulpturer.

År 1906 köpte konstnärsparet Carl och Olga Milles en tomt på Herserudsklippan på Lidingö . Här planerade de att bygga ett hem med tillhörande konstateljé. Huset ritades av arkitekten Karl M. Bengtson  och invigdes 1908. Senare om- och tillbyggnader gjordes i samarbete med Carl Milles halvbror, arkitekt Evert Milles. 

Under 1920-talet, förvärvades angränsande tomtmark efter klippans sydslutning. Vid tillkomsten av mellersta terrassen blev skulpturträdgården större och ännu en skulpturverkstad, Lilla Ateljén, byggdes. År 1936 gjordes Millesgården om till en stiftelse som överlämnades som gåva till svenska folket.

Den stora skulpturparken kom till i samband med Milles hemkomst från USA 1950. Där placerades monumentala repliker av fristående skulpturer och fontängrupper från USA och Sverige. Den nedre terrassen var klar i stora drag vid Carl Milles bortgång 1955.

Här får man ern inblick hur livet  på en herrgård  betedde sig och såg ut i början på 1900 talet.

Klicka  på bilderna för större format.

Julita gård testamenterades 1941 av Arthur Bäckström till Nordiska Museet för att förvaras och visa hur en Sörmländsk Herrgård såg ut i slutet på 1800 och början på 1900 talet. Inredning är intakt sedan Arthur Bäckström lämnade gården på 1940 talet

Häst och vagn ver det som gällde långt fram på 1900 talet.

Stallet var utrustat med tvätt station för hästarna och i övrigt hög standard

Fredag och lördagen samlades folk för ett besök på Ransäters samlarmässa  utanför Munkfors. Fredagen regnade tyvärr bort enligt utställarna men vid mitt besök på Lördagen så ringlade långa köer framför de 5 biljettstationerna .  Att döma av trängseln på parkeringsplatserna så var besöksantalet troligtvis flera tusen i det fina vädret på lördagen. 

Den som söker här han finner det nog också på Ransäters samlarmässa.

Veteranbilsutställningen rönte också intresse bland besökarna

Höjdpunkten i den avdelningen var väl den här Jaguaren.

Medan här Ford Anglia från slutet av 1940 talet kanske inte fick samma intresse. För mig var det nostalgi att se bilen och minnas att det var mina föräldrars första bil på 1950 talet. Gick under namnet ståplats för fyra och var väl ingen statusbil på den tiden.

.

Den här bilen rönte också ett visst intresse bland åskådarna . En VOLVO  P 1800 från början av 1970. En Pelle Pettersson skapelse från slutet av 1950 talet. Helrenoverad och i toppskick med ett begärt pris på över 400 000 kr.

köer till det mesta från mat , kaffe, och  toaletter.  

Om vi köpte något ? Det slank med en del onödiga prylar som vanligt till rätt pris tror vi.   

Hjulångaren Eric Nordevall var ett av Sveriges allra första maskindrivna fartyg som byggdes redan 1836 för att trafikera den då nybyggda Göta Kanal. Det sjönk i Vättern 20 år senare och återupptäckes 1980 på 45 meters djup.

Vid renoveringen av industriminnet Forsviks Bruk behövdes en fortlöpande aktivitet i gamla plåtverkstaden som blev  Forsviks varv  1995 upkom idén att bygga en fullskalekopia av Hjulångaren som 15 år senare resulterade i Eric Nordevall II. Hjulångaren sjösattes 2009 och gjorde sin jungfruresa 2011 till Stockholm där den döptes av Kronprinsessan Victoria. 

Min första kontakt med hjulångaren var när vi åkte Göta kanal i slutet på 1990 talet. Då hade man kommit så här långt med bygget. 

Det här blev resultatet efter 15 års byggande. Klicka på bilderna för större format.

Nu ligger fartyget mest stilla i Forsvik för beskådning och är öppen för besökare att ta del av slutresultatet av skeppsbygget. Man får väl säga att det är tur att det finns entusiaster som med sina visioner lyckas ro i land projekt av denna dignitet runt om i Sverige och som visar efterkommande  generationer både vad de själva i nutid åstadkommit och illustrerar tidigare skeppsbyggarkonst för allmänheten. En eloge till sådana som lägger ner hela sin själ för att åstadkomma något utöver det vanliga.                                         

Sedan 2012 gör fartyget ett antal allmänna turer under sommaren med historiskt kostymerad besättning samt spännande guidning om 1800-talet på Göta kanal och om Karlsborgs fästning samt fartygets levnadsöde och förlisning.

Fartyget kan dessutom chartras för upp till 60 passagerare. Servering på fartyget eller i varvslokalen erbjuds också.  

Tisdagens besök på gammelvala i Brunskog, Arvika med fint väder och mycket folk. Husmorsdagen var dagens ämne med antik och samlarmässa  utöver alla andra aktiviteter på området..

Klicka på bildrna för större format

En omåttlig populär lunchrätt bland besökarna där kön aldrig verkade ta slut och där personalen arbetade i sitt anletes svett för att serva besökarna.  

Nävergröt kom hit med finnarna på 1600 talet. Nävergröten är gjord av skrädmjöl, Det är rostat havre som sedan malts till mjöl. Serveras med fläsk och lingonsylt. Gröten är klumpig och åts förr med händerna, nävarna ,därav namnet. Har man inte smakat på delikatessen vid ett besök så har man gått miste om en smakupplevelse utöver det vanliga .

 
   Så hör vi dunket av råoljemotorerna som illustrerar industriteknikens barndom där också som i filmerna barnen var involverade i arbetet för att försörja familjen.

Vill man ta en tur på Värmeln så går det också för sig. Betalar vad man tycker det är värt för en halvtimmes sjö tur.  

Krukmakeri och tolkning av Dan Andersson hörde också till sevärdheterna

Antik och sammlarmssan var också välbesökt.  

1950 tal.  Klicka på bilderna för större storlek. .

.