t-norum

           

Utflyktsmålet Glava glasbruk- som ligger i Arvika kommun - började 1859 produktionen av fönsterglas genom munblåsning fick vi - efter att ha besökt Caféet i byggnaden- ta del av en intressant föreläsning om historien runt glasbruket..1911 moderniserades anläggningen som vid den tiden svarade för 38 procent av Sveriges produktion av fönsterglas. Munblåsning pågick ända fram till 1927. Därefter infördes maskintillverkning av fönsterglas, vilket man då var ensam om i Sverige. Vem kunde tro att en uppblåst glastub var grunden till ett fönster genom att skära och värma och platta till. 900 skogsarbetare försåg energikrävande glasprocessen med bränsle där 600 glasarbetare arbetade 3 skift i att göra fönsterglas. I mars 1939 lades produktionen av fönsterglas ner och de flesta byggnaderna revs. Degelkammaren fick vara kvar och har blivit glasbruksmuseum, glashytta och konserthall. Den gamla packkammaren nyttjas idag som utställningshall medan kontoret är vandrarhem. Smedjan och herrgården innehåller privatbostäder. En epok i industrialismens framfart som höll i nästan 100 år. Här fanns det också en järnväg mellan glashyttan och utskeppningshamnen Bergsviken i Glafsfjorden. Numera bor det lite över 200 personer runt Glava glasbruk som är en fantastiskt naturskön plats vid sjön stora Gla. Värt ett besök utan trängsel i dessa Coronatider .

 

 

Degelkammaren fick vara kvar och har blivit glasbruksmuseum, glashytta och konserthall och cafee.

 

Här är grundämnet till fönstret som glasblåsaren har gjort som sedan skars upp värmdes och plattades ut där slutprodukten blev ett fönster.

 

En glasblåsare i full verksamhet.

 
Den gamla damen till höger gav oss en lektion i glasbrukets historia.

 

 

Glasbruket någon gång i början på 1900 talet.

 

En av Värmlands absolut mest besökta turistmål är troligtvis Lars Lerins konstutställning på Sandgrund i Karlstad. Sandgrundsutställningen visar att Lars Lerin verkligen inte vilar på sina lagrar utan producerar bra konst på löpande band.

 

Åtskilliga bussbolag runt om i Sverige har Sandgrund som mål i sin reklaminformation.  En värdig konkurrent till Selma Lagerlöfs Mårbacka några mil norr ut från Karlstad. Bra mat erbjuds också precis i närheten i Värmlands muséet eller i  Biblioteksbyggnaden där också Stadens turistbyrå finns. 

 

Här har Lars Lerin målat Mårbacka - Selma Lagerlöfs hem som också är en stor turistattraktion i Värmland.

 En del av målningarna har småbilder smugit sig in som avslöjar Lars Lerins böjelse till det egna könet. 

Lars Lerins  oljemålningar visar väl inte riktigt samma klass som hans akvarellmålningar

Strömstad blev i slutet av 1700-talet känd som bad- och hälsoort. Lejonkällan utanför Surbrunn hade redan 1782 gott rykte som hälsokälla och nyttjades flitigt av brunnsgäster under hela 1800-talet. Vid Bojarkilen fanns sedan 1786 Sveriges första varmbadhus  . Under 1800-talet byggdes två nya varmbadhus ungefär där dagens badhus finns. Dåvarande kronprins Oscars upprepade besök på den tiden i Staden bidrog till att Strömstad blev en av landets mest populära badorter. 

Det här var miljön runt Societetshuset som skymtar med sina torn bakom kallbadhuset i slutet på 1800 talet och som gjorde Strömstad till det mest populära badorterna på den tiden.

 

Till Strömstad kunde man ta sig med både båt och tåg i slutet på 1800 talet. 

Slutet av 1800 talet.

   

Sveriges första varmbadhus kom till i Strömstad redan på 1700 talet vilket förstärkte populariteten av orten som   brunnsort. Här har vi kallbadhuset till vänster med det nya varmbadhuset. foto runt år 1900.  

Här blev man väl omhändertagen av de många baderskor som fanns på badhuset

Omgivningarna runt societetshuset med restaurang Skagerack är fortfarande populärt men nu har societeten där bruns badandet var det primära ersatts med alldagliga turister, mycket norska, som insuper båtlivet och resterna av den brunnsmiljö som fortfarande finns kvar i Strömstad. foto runt 1950.

"Strömstad Restaurang Skagerack." 2017 som ligger i centrum i hamnströget där turisterna samlas. 

  

Här kan man sitta på uteserveringen och inta sin lunch och ta del av när de stora motorbåtarna med sin flying bridge ofta med en norsk flagga vajande i aktern snurrar runt i hamnen för att hitta en plats att lägga till vid.  

 

Lunchen som blev lax med romsås och färskpotatis och var njutbar men där desserten med glass, jordgubbar och grädde blev höjdpunkten i smakupplevelsen.

Det här var en vanlig syn nedanför Societetshuset förr i tiden där segelbåtarna var de som dominerade

Det kommer in en och annan seglare även nu och lägger till vid kajen. Även om skrovet på den här båten påminner om en Colin Archer, så är utrustning och bekvämlighet på den här 44 fotaren något helt annat än båtarna i bilden ovan. 18 ton byggd på 1980 talet i som det ser ut i toppskick med en norsk flagga i akter. Seglar bra enligt ägaren utom i lätt vind, vilket man kan först med den vikten. En amerikansk båt byggd i Thailand       

tn

När Djurön först blev befolkad är okänt, men det finns uppgifter om att ön först under Gustaf Vasas tid fått bofasta . Kronan var den förste formella ägaren av Djurö (1572‑1640). Vid den tiden var många andra hemman i Torsö socken i statens ägo. Under Djurösläktens tid fanns maximalt fyra familjer på ön med sammanlagt ca 15 familjemedlemmar. Invånarna har främst livnärt sig på fiske och i viss utsträckning på jordbruk. Staten övertog sedan fastigheten Djurö 1:1 år 1979

 

Huvudön Djurö är 24 kvadratkilometer stor. I Djurö skärgård ingår cirka 35 öar och en mängd små skär som ligger i Västra Götalands län strax öster om Värmlandsgränsen i Vänern.

Fågellivet är mycket rikt. Här häckar bland annat grågås, havstrut, strandskata och fiskgjuse och man kan även se havsörn och lärkfalk.

Dovhjort, kronhjort, rådjur och skogshare planterades in under 1900-talet. Bara dovhjort och hare finns kvar. Fladdermus och vattensork förekommer naturligt. Rävar och älgar kan ses ibland.

Den här juli--dagen för någa år sedan ligger den mäktiga sjön som en spegel och när vi ser Djurös siluett  vid horisonten. – Ögruppen ligger cirka åtta distansminuter från Ekenäs på värmlandsnäs  och har under historiens lopp växlat mellan att tillhöra Västergötland och Värmland. På 1500-talet kom de första bofasta dit.

För ankar i Årans hamn på västra sidan av Djuö blir vår fasta punkt under besöket. 

Runt Årans hamn ligger fritidsbåtarna tätt med landförtöjning.

Med gummibåten strandade vi nedanför jaktvillan.

Jaktvillan, ett påkostat trähus från 1901. Det byggdes av den norrländska industrifamiljen Kempe som köpte Djurö 1890. – Frans Kempe som grundade skogsbolaget MoDo och hans son Carl använde Djurö till stor del för jakt och man planterade in både dovhjort, kronhjort, fasaner och hare. Numera är det bara dovhjorten och en och annan hare som finns kvar med ett 20-tal djur och där man värnar om stammen och håller den livskraftig.

 

Här tycker öns population av dovhjort om att stå och beta. I kanten av åkern ligger ett bostadshus som tidigare var en fyrvaktarbostad. Både den och fyrvaktarstugan vid fyren kan hyras för intresserade.

 

Från Malbergshamn utgår en vandringsled som tar oss söderut till öns inre och längs den promenaden ser man verkligen den unika naturen på Djurö som har gjort att hela ögruppen förklarades som nationalpark 1991.

 

 

– Den är väldigt varierad med kala klippor och klapperstensstränder och på många ställen ett tunt jordtäcke som skapar en hällmarksvegetation med tallar, lavar och mossor.

– Men det finns undantag som den här cirka fyra hektar stora resten av en åker som är bevarad. Och intill den finns en lövskog med gamla lindar och ekar som skapar en fantastiskt fin öppen plats,

Malbergshamn som ligger på den norra sidan av ön är den bästa hamnen på Djurö. Här finns det en brygga och under semestertider kan det ibland ligga så mycket som 15–20 båtar i hamnen, både motor- och segelbåtar

Vid inloppet till Malbergshamn ligger fyren med fyrvaktarbostaden.

Djurö är numera mest känt som fyrplats. Troligen har man på den norra udden i århundraden haft bål eller grytpannor. Anställda fyrmästare/fyrvaktare har funnits tiden 1874‑1969. "Styrelsen för betryggande av sjöfarten i Vänern", sedermera Vänerns Seglationsstyrel­se, erhöll ett gåvobrev och tillträdde ett markområde på norra delen av huvudön. Den första fyren uppfördes 1874. Den var sammanbyggd med bostadshuset. 1912 ersattes den gamla fyren av den nuvarande.

tn