t-norum
Åmål förr: 10 foton från ett Åmål i vinterskrud
Torghandel runt 1915
Stadshotellet på 1930 talet
Mellanbrogatan på 1920 talet foro Yngve Enger
S Ågatan 1960 talet. Foto Nils Gunnar Elfsteth
Mellanbrogatan på 1950 talet foto Nils Gunnar Elfstedt
Åmålsån på 1950 talet foto Nils Gunnar Elfstedt
Lunnegatan 1960 talet foto Nils Gunnar Elfsteth
Mellanbrogatan 1951 foto Bror Isaksson
Karlstadsvägen 1950 talet foto Bror Isaksson.
Gamla Brandstationen på Torggatan foto Leiler Noren 1980 talet
Torggatan på 1930 talet
Kryssare HMS Göta Lejon 1945-1970
HMS Göta Lejon var 180,2 meter lång, 16,7 meter bred och hade ett djupgående av 5,7 meter. Standarddeplacementer var 7 650 ton och det maximala deplacementet var 9 238 ton. Skrovet var byggt av svetsat stål, med undantag för pansarplåten som inte kunde svetsas utan skruvades fast på skrovets utsida. Skrovet var utformat med ett backdäck som sträckte sig över mer än halva fartygets längd. Maskineriet bestod av fyra stycken vattenrörspannor av märket Penhoët, vilka levererade ånga till två stycken ångturbiner av märket de Laval Utformningen var sådan att längst förut fanns två pannrum som levererade ånga till det förliga turbinrummet, vilket drev styrbords propeller, och akter därom fanns två pannrum och ett turbinrum som drev babords propeller. Framdrivningsmaskineriet genererade en effekt av 90 000 hästkrafter, vilket fick fartygen att överskrida den kontrakterade farten 33 knop.
Fartygets huvudbestyckning utgjordes av sju stycken 15.2 cm kanoner m/42 placerade i ett trippeltorn på fördäck och två dubbeltorn på akterdäck. Kanonerna kunde användas för beskjutning av mål på sjön, på land, och i luften och hade en eldhastighet av 10 skott per minut och eldrör, eller högre vid luftvärnsskjutning.[ Den maximala skottvidden var 22 000 meter.] Fartyget var dessutom utrustat med luftvärnskanoner, torpeder, minrälsar och sjunkbombskastare.
Kryssaren av Tre Kronor-klass, HMS Göta Lejon, under gång år 1958.
Kryssarna Tre Kronor och Göta Lejon på strömmen. 1952
Deras Majestäter debarkerar Göta Lejon på Stockholms ström den 27 maj 1952.
Rengöring på Göta Lejon. 1951
Byssan på kryssaren GÖTA LEJON.
Utsidan målas på Göta Lejon. foto 1951
Lastning av minor
Karlskronavarvet 1959 foto Lennart Bergqvist
Kronprinsen på besök 1952
Fartygsvård 1951
Göta Lejon i full fart med sina 33 knop
MS Göta Lejon 1963-64 Kryssaren Göta Lejons sista resa
https://www.youtube.com/watch?v=fxwM9C-2Rz0
För att få ut mer än bara skrotvärdet lades Göta Lejon efter utrangeringen ut till försäljning. Efter förhandlingar undertecknades den 25 augusti 1971 avtal om att fartyget skulle säljas till Chile . Den 18 september skiftades flaggan och fartyget fick det nya namnet Almirante Latorre, och den 9 december avgick fartyget mot Chile. Fartyget tjänstgjorde därefter i Chiles flotta till den 4 februari 1984, och i augusti 1985 såldes hon för skrotning i Taiwan
Arvika förr: 8 foton från ett Arvika för ca 50 år sedan .
Fotograf Foto Herman
Licens Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika (CC BY-NC-SA) 
Klicka på bilden för större storlek
Kyrkogatan österut från Solbergsgränd i mars 1959.
Kyrkogatan västerut från Köpmangatan 58-06-17.
Studentexamen i Arvika 1965.
Lärare Karlsson med klass 4 C vid skolavslutningen 1953.
Shells bensinstation i maj 1960. Stationen låg längs den tidigare Kyrkogatan mellan Kyrkogatan/Repslagaregatan och Fallängsvägen (kvarteret Palmen).
Malmö förr: 14 foton i olika tidsperioder från Kockums varv.
År 1870 anlade familjen Kockum ett skeppsvarv i anslutning till Malmö hamn.. Familjen ägde även ett tegelbruk i Lomma vilket senare kom utvecklas till det 1871 bildade Skånska Cement AB 1904 härjades verkstaden i södra förstaden av en häftig brand. De boende i Malmö oroades. Redan några dagar efter branden hemställde ett stort antal närboende till stadens myndigheter att verkstadsområdet i Södra Förstaden skulle flyttas till Kockums område i hamnen och sammanlänkas med varvsverksamheten. Så skedde också. 1908 köpte bolaget, av staden, ett område i hamnen så att Kockums totala yta därefter uppgick till 79 000 m2 . 1913 var all verksamhet koncentrerad till varvet. Kockums första verkstadsområde hade legat söder om Malmös centrum. När flytten av verkstäderna till Malmös hamn var genomförd kring 1913 valde bolaget att riva hela verkstadsområdet och ersätta detta med bostadsområdet Davidshall, ett utmärkt exempel på 1920-talets arkitektur.
Kockums mekaniska verkstad, utsikt över varvet i slutet av 1880-talet.
Kockums mekaniska verkstad, Malmö. Utsikt över varvet 1910
Kockums mek verkstad, Malmö. Utsikt över varvet februari 1962.
Ubåten Draken klar för sjösättning, på Kockums mekaniska verkstad i Malmö. 1929 foto Stenbergs Bilder
Den svenska minutläggande ubåten Najad sjösättes vid Kockums varv i Malmö. Obs! Ubåten sjösattes tvärskepps.1942
Foto Stenbergs Bilder
ÖRESUND i docka, 3 sep 1948 Vy över ett parti av varvsområdet på Kockums mekaniska verkstad. I förgrunden passagerarångfartyget Öresund byggt vid varvet 1905 foto Sam Svensson
Truck för transporter inom varvsområdet. 1940 talet foto Sam Svensson
Kockums mekaniska verkstad, Malmö. Lyftning av plåt på plåtgården 1959. foto: Stenbergs bilder
AMPHION Tankmotorfartyg. Från sjösättningen. 1953 foto Stenbergs bilder.
Ubåten Hajen III vid sjösättning i Malmö, 1954.
Fartyg: HAJEN Bredd över allt 5,1 meter Längd över allt 65,8 meter Rederi: Kungliga Flottan, Marinen Byggår: 1954 Varv: Kockums foto Stenbergs bilder
Kockums mek verkstad, Malmö. Svetsning av profilstag till skottplåt 1959. foto Stenbergs Bilder
Kockumskranen, 146 meter hög bockkran som uppfördes under 1973 Den var fram till 2002 ett landmärke på det dåvarande varvsområde och i Malmö i stort, därefter flyttades den till ett varv i Sydkorea Kranen var världens största bockkran.. Den har en lyftkapacitet på 1 500 ton och ett lyft på 1 560 ton, en hel förskeppssektion, gjordes som provbelastning av kranen. Spårvidden är 175 meter och spårlängden var i Malmö 710 meter.
År 1986 kom beslutet att avveckla den civila fartygsproduktionen på Kockums . Finalen kom med flaggan i topp. Kryssningsfartyget M/S Celebration byggdes för USA-redaren Ted Arison och liknades vid ett flytande lyxhotell i Las Vegas-stil. Lyxkryssaren var tolv våningar hög med plats för 1 790 passagerare och framstod som ett verkligt skyltfönster för svenskt näringsliv. Ombord fanns utrustning och design från 900 olika svenska företag, däribland kassaskåp från Landskrona, bardiskar från Vellinge, duschar från Dals Ed, frisörstolar från Stockholm och luftkonditionering från Göteborg.
tn
Jagaren HMS Halland 1952- 1987
HMS Halland (J18) var en jagare i svenska flottan som sjösattes den 16 juli 1952. Tillsammans med systerfartyget HMS Småland (J19) utgjorde hon Hallandsklassen, som var den största och mest slagkraftiga jagarklassen som någonsin ingått i den svenska flottan. Tillsammans med systerfartyget var Halland det första i världen att utrustas med ett fungerande sjömålsrobotsystem, det vill säga robotar att avfyra mot andra fartyg.
Jagaren Halland (18). 1966
Jagaren Halland (18) under Operation Nordkust 1957.
Halland genomförde vid ett par tillfällen ubåtsjakt, bland annat vid Hasslö och Utö 1980. Hon användes under två år som långresefartyg som ersättare för HMS Älvsnabben (M01) innan HMS Carlskrona (M04) kom igång. Resorna fick dock göras korta då hennes driftkostnader var höga. Hon utrangerades den 30 juni 1987 och såldes året därpå för upphuggning i Spanien.[1] En avancerad modell av Halland i skala 1:50 har funnits utställd på Sjöhistoriska museet och Marinmuseum i Karlskrona.
Jagarflottilj med jagaren Halland i spetsen under "Operation Nordkust" 1957
Utspisning ombord på jagaren Halland den 30 mars 1955
Mässen på jagaren Halland, nov. 1957
Jagaren Halland till ankars, juli 1962
Matlagning ombord på jagaren Halland 1957
Hobbyverksamhet (skeppsbygge) ombord på jagaren Halland,
Jagaren Halland år 1957